En skräckupplevelse.. del 3
Han stack o stack o jag skrek, jag skrek av smärta för det gjorde så fruktansvärt ont.. läkaren svor "helvete me" sen stack han lite till och jag bara grät och skrek, sen hände de som inte får hända..
Han kom emot nån nerv (förmodligen ischias) och det gjorde ont kan jag lova er..
(När man gör LP så måste man vara absolut stilla, man får inte röra sig nånting hur ont det än gör)
Hela jag ryckte till för det gjorde så sjukt ont.. kändes som att nån gav mig världens stöt ner i hela benet o skinkan.. jag ryckte till och läkaren drog ut nålen snabbt som satan o bara flög bakåt..
"helvete, nu har jag skrämt dig riktigt för livet" sa han.. jag sa inte så mycket, var mest panik-slagen.. sen skulle han börja torka mig på ryggen.. neeej sa jag.. inte en gång till.. men då sa nog alla som var där innen, "neej vi ska inte göra det mer".. jag grät o grät o grät, det hade misslyckats igen.. dom kom inte ens in i min ryggmärg..
Nu hade min älskade mamma väldigt dåligt samvete, vad hade hon övertalat sin dotter till att gå med på att göra?
Jag fick lägga mig ner.. skulle ligga där 20 minuter minst nu.. bara vila och försöka samla mig.. lättare sagt än gjort.. och jag hade sååå ont, ont i ryggen och i mitt ben.. sköterskan kom in några gånger för att kolla mig, när jag sa att jag hade så ont i mitt ben så gick hon och hämtade doktorn som kom efter en stund..
Konstaterade att det nog inte var nåt farlig utan att jag kunde ha ont ett par dagar men att det sen skulle gå över.. jag fick testa att gå lite när läkaren var där och det kunde jag som tur var.. sen fick jag ligga ett tag till innan jag fick gå hem..
När vi skulle gå hem var de nersläckt överallt typ, läkaren, en sköterska och avdelningschefen hade jobbat över tack vare mig, det tyckte jag var rätt kul iaf ;) hehe..
Sen fick vi äntligen gå därifrån.. ni skulle sett läkaren.. så besviken han var att han hade misslyckats.. men nu.. nu tänker jag ALDRIG mer göra ett LP.. och nu har den läkaren som gjort det sagt att det GÅR att göra under narkos, så nu ska INGEN komma och säga till mig att det INTE går!
Det är nu över en vecka sen jag genomgick detta och jag har fortfarande ont i ryggen, jag kunde knappt sitta eller gå på flera dagar, benet domnade bort och gjorde ont.. nu har jag mest ont i ryggen och sitter jag för mycket på samma sätt så gör de svin ont ibland, domnar kan benet göra lite emellanåt också men inte lika ofta som i början.. men det är bättre iaf så hoppas det försvinner helt sen.. behöver ju inte få ryggproblem nu också.. jag har väl nog med problem??
Det var allt för denna gången.. Och ni som läser.. låt mig inte skrämma er, ett LP säger vissa som gjort det att det inte alls gör ont, troligen sitter mina ryggkotor för tätt och det blir svårt att komma in!
Kram Kram
Han kom emot nån nerv (förmodligen ischias) och det gjorde ont kan jag lova er..
(När man gör LP så måste man vara absolut stilla, man får inte röra sig nånting hur ont det än gör)
Hela jag ryckte till för det gjorde så sjukt ont.. kändes som att nån gav mig världens stöt ner i hela benet o skinkan.. jag ryckte till och läkaren drog ut nålen snabbt som satan o bara flög bakåt..
"helvete, nu har jag skrämt dig riktigt för livet" sa han.. jag sa inte så mycket, var mest panik-slagen.. sen skulle han börja torka mig på ryggen.. neeej sa jag.. inte en gång till.. men då sa nog alla som var där innen, "neej vi ska inte göra det mer".. jag grät o grät o grät, det hade misslyckats igen.. dom kom inte ens in i min ryggmärg..
Nu hade min älskade mamma väldigt dåligt samvete, vad hade hon övertalat sin dotter till att gå med på att göra?
Jag fick lägga mig ner.. skulle ligga där 20 minuter minst nu.. bara vila och försöka samla mig.. lättare sagt än gjort.. och jag hade sååå ont, ont i ryggen och i mitt ben.. sköterskan kom in några gånger för att kolla mig, när jag sa att jag hade så ont i mitt ben så gick hon och hämtade doktorn som kom efter en stund..
Konstaterade att det nog inte var nåt farlig utan att jag kunde ha ont ett par dagar men att det sen skulle gå över.. jag fick testa att gå lite när läkaren var där och det kunde jag som tur var.. sen fick jag ligga ett tag till innan jag fick gå hem..
När vi skulle gå hem var de nersläckt överallt typ, läkaren, en sköterska och avdelningschefen hade jobbat över tack vare mig, det tyckte jag var rätt kul iaf ;) hehe..
Sen fick vi äntligen gå därifrån.. ni skulle sett läkaren.. så besviken han var att han hade misslyckats.. men nu.. nu tänker jag ALDRIG mer göra ett LP.. och nu har den läkaren som gjort det sagt att det GÅR att göra under narkos, så nu ska INGEN komma och säga till mig att det INTE går!
Det är nu över en vecka sen jag genomgick detta och jag har fortfarande ont i ryggen, jag kunde knappt sitta eller gå på flera dagar, benet domnade bort och gjorde ont.. nu har jag mest ont i ryggen och sitter jag för mycket på samma sätt så gör de svin ont ibland, domnar kan benet göra lite emellanåt också men inte lika ofta som i början.. men det är bättre iaf så hoppas det försvinner helt sen.. behöver ju inte få ryggproblem nu också.. jag har väl nog med problem??
Det var allt för denna gången.. Och ni som läser.. låt mig inte skrämma er, ett LP säger vissa som gjort det att det inte alls gör ont, troligen sitter mina ryggkotor för tätt och det blir svårt att komma in!
Kram Kram
Kommentarer
Postat av: sylvana
Lider verkligen med dig.
Kommer ihåg när Elin föddes,då fick jag bedövning på samma vis,man var tvungen att sitta helt stilla. Säger som du,ALDRIG mer en nål i ryggen.
Men jag fick ju världens finaste dotter,så då får man ta den smärtan.
Men du får ju inget för att du får lida så himla mycke,hoppas att allt kommer att gå bra framöver.
Kram på dig.
Sylvana
Postat av: Maria
råkade hamna på din blogg. Lider verkligen med dig med din sjukhus och läkarfobi, jag har samma problem. Jävligt jopbbigt eftersom det inte är något man kan undvika helt :/ Hoppas du mår bättre snart...
Trackback
