Akuten... (del1 av min sjukhusvitelse denna gången)

Hej hej..


Nu är man hemma efter att ha varit på sjukhuset igen.. kom hem i går..


Allt började i torsdags kväll, hade så sjukt ont i magen.. skulle ut till mamma o pappa en runda på kvällen, skulle in först o handla bananer till mamma på Kvantum..  Körde till kvantum.. kämpade mig in, mötte Caroline som genast såg att något inte stod rätt till.. stod o pratade lite..

Sen gick jag in på Kvantum o köpte bananerna o en tidning.. sen ut i bilen för att köra till mamma o pappa.. hade jätte ont, grät så ont jag hade i bilen men jag bara skulle dit, så jag körde o körde.. till slut var jag framme, det var nog den längsta resa ut till Örsjö..gick in..mamma såg att jag hade ont, vi gjorde lite marängsvich o satte oss o kollade på tv..

Jag kved o hade mig o senare började de bara göra ondare o ondare.. jag är inte den som ber om att få skjuts till akuten, men de gjorde jag.. vi avvaktade ytterliggare lite till för o se om allt släppte men det gjorde det inte.. så vi ringde sjukvådrdsupplysningen som sa att hon faxade till akuten o att jag skulle åka dit..


Stod mellan valet o kvalet om jag skulle åka ambulans eller bil.. jag gav mig inte utan skulle åka bil så de fick bli det.. mamma o jag satte oss i bilen för att börja vår färd till Kalmar Sjukhus.. Lång resa med mkt ont..


Väl framme på akuten anmälde vi oss i luckan o hon såg genast hur ont jag hade.. så hon tog in mig på akuten direkt o la mig på en bår o där fick jag ligga tills en sköterska kom och tog hand om mig.. dom som gick förbi tittade på mig och sa att jag inte såg ut o må bra.. min tanke var bara: "näe va fan tror ni, jag ligger på akuten, inte fan mår jag bra då". men självklart sa jag inte detta utan bara tänkte det..


Sen kom iaf en sköterska o tog hand om mig.. men på vägen in på rummet kom läkaren o sköterskan sprang iväg för o prata lite med henne, tog max tre minuter sen var sköterskan tillbaka igen.. hon körde in mig på rummet och började göra mig redo för prover o sånt.. två stycken var dom förresten.. sköterskan sa direkt att läkaren (på dessa tre minuter) hade sagt att vi skulle göra mig redo för o läggas in på "min avd 8".. läkaren viste tydligen vem jag var och som vanligt, kommer jag in på akuten så blir jag ALLTID inlagd.. ingen idé att tro något annat.. tror nästan de kommer fram en stor röd ruta i min jurnal att jag ska läggas in eller att dom har de uppskrivet eller nåt? Nåt skumt är det iaf.. eller är de för jag e så pass dålig när jag väl åker in?.. aja..


Så tog dom massa prover o blodtryck o feber o allt sånt skit.. sen efter ett tag kom läkaren in o sa att jag skulle läggas in så jag kunde träffa min läkare som har han om min mage dagen efter.. så fick jag massa morfin o grejjer.. som dessutom inte ens kunde ta bort verken helt.. så ont hade jag..
 

Sen fick jag iaf komma upp på avdelningen.. jag o mamma.. o dom kände så klart igen mig direkt.. hälsade mig välkommen o sen fick jag mitt rum.. stackars mamma fick sova på en hård soffa i dagrummet.. men vad gör man inte för sin dotter?


Jag har världens bästa mamma!


Sen låg jag där, nerdrogad av morfin typ och hade ont.. somnade dock till slut.. var ju sent på natten som vi väl kom upp o var framme på avdelningen..


Fortsättning följer senare.. blir för mkt o skriva allt på en o samma gång..

Kram Kram

/TucciT


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0